(Ingen idé att trycka på "Full Screen" för då blir bilden värdelöst suddig!)
Har varit inne och rensat bort en del inlägg där klippen inte längre fanns kvar på YouTube. Någon kontinuerlig uppdatering av Lyssnerian är inte aktuell, men jag har i alla fall lagt ut en låt som har sin givna plats här.
"Åren går in i varann och jag inser att tiden är kort Årstiderna smälter samman Och jag vill minnas det jag en gång glömde bort"
Pensionen närmar sig, så Melissa Horns textrader ur "Under löven" känns riktigt aktuella...
Melissa Horn, eller Astrid Melissa Edwarda Horn Weitzberg som hennes fullständiga namn är, föddes 1987 och är ännu en i raden av alla unga svenska artister som berikar tillvaron. Många av oss minns nog hennes mamma Maritza Horn, som bland annat populariserade gamla skillingtryck. Vem kommer t.ex. inte ihåg hennes tolkning av "Lejonbruden"? Nu är det alltså Melissa som för familjetraditionen vidare, och jag gläds inte minns över att hon väljer att sjunga på svenska.
År 1970 framträdde Aretha Franklin i Cliff Richard Show med låten Don't Play That Song (You Lied), ursprungligen skriven för Ben E.King av Ahmet Ertegün (skivmärket Atlantics legendariske grundare) och Betty Nelson. Jag har inte hört låten på många år, men när jag hittade den på YouTube igår högg den tag direkt. Vilken låt, vilken sångerska, och vilken inspelning! Arethas sätt att vända sig till publiken skapar en kontakt som känns äkta rakt igenom.
Kanske var det ett straff för att jag aldrig sett Idol som jag blev alldeles ställd när jag f.f.g. såg Moa Lignell hos Skavlan i fredags? Den tjejen är ju sagolikt bra, och det måste bli fem tjavvlar i betyg på "Home Tonight"! (Vilken lycka: först Moa Lignell hos Skavlan i fredags, och så Ane Brun hos Moraeus nu i kväll!)
Upptäcker att det var fyra månader sedan jag åstadkom något på Lyssnerian, och så kan vi ju inte ha det! Problemet är bara att jag inte lyssnat så mycket på musik i sommar, men idag när jag var ute och körde en sväng med bilen på jobbet hörde jag Good Tradition med Tanita Tikaram klinga ut i etern på P4 Göteborg. Den var det länge sedan jag hörde dessförinnan, och jag tycker att den passar utmärkt som start av höstsäsongen på Lyssnerian.
Tanita Tikaram har en verkligt brokig bakgrund som född i Tyskland 1969, med en far från Fiji (men av indiskt ursprung) som tjänstgjorde i brittiska armén, och en mor från Malaysia. Redan 1988 spelade hon in Good Tradition, och jag tycker att den står sig bra fortfarande. Tanita hörs väl inte av så ofta numera, men hon finns faktiskt på YouTube med en färsk låt, "Dust On My Shoes".
Nu är jag inställd på att inte dröja fyra månader med nästa utlägg på Lyssnerian...
Soweto Gospel Choir är så medryckande att de är värda att ordineras av läkare vid nedstämdhet - deras härliga sång och på alla sätt färgstarka uppträdande får åtminstone mig på gott humör! Kören är världsberömd vid det här laget, bl.a. har man vunnit Grammys, sjungit med Bono och framträtt vid VM-finalen i fotboll i SA 2010. Här är de i "Mama Tembu's Wedding", där solisterna är Sipokazi Luzipo, Nozipho Konate ochThembisa Khuzwayo.
Den här lilla kortfilmen från YouTube såg jag första gången på Aftonbladets hemsida, och jag tycker att den säger så mycket om hur musiken kan komma till användning som terapi och hjälp. Det är förbluffande och närmast chockerande vilken effekt musiken har på den här trötte och introverte gamlingen, där den visar sig kunna återuppväcka sinnesfunktioner som annars verkade förlorade för alltid.
